Hipp hipp hurra
Då var det äntligen dags för Marlene att lämna allt vad skola och barndom heter bakom sig för att ta nästa steg ut i vuxenlivet.
Jag diggar hennes outfit. Nästan så jag själv busvisslade, hehe. Hon har smak den där Marlene.
En rejäl tårtbit måste intagas tillsammans med sin gamla mor när man fyller år.
Sen var det då dags för Marlene att hitta sig någon att föra arvet vidare med. Det är det första jag tänker på när de blir ungdomar. Ut och jaga! Haha. Nä, men det kan ju faktiskt vara lite svårt ibland. Titta bara på Marie. Hon fick försöka sex gånger innan det lyckades. Jag hoppas på bättre lycka med Marlene i alla fall.
Hon hittade sig en snygging i alla fall.
Han heter Louis och bor uppe på kullarna (rikemansområde!) med sina föräldrar och bröder. Visst verkar han ha ett gott öga för Marlene?
Det kryllar med fjärilar i magen på henne när hon ser på honom.
Hon bekänner sina känslor för Louis och tänker att det får bära eller brista. Han fattar hennes händer, drar ett djupt andetag och spricker upp i ett leende.
- Så länge jag väntat på att få höra dig säga det.
- Så länge jag väntat på att få höra dig säga det.
Han drar henne hastigt intill sig och världen försvinner runtomkring dem för några sekunder. Det är bara Marlene, Louis och deras läppar som existerar.
Han frågar om hon vill stanna över natten, och redan då förstår hon vad som kommer hända, men hon vill att det ska hända, och det händer.
Snart så händer det andra saker, haha. Hon hoppas på att det blir en flicka =D